Allt om djuruppfödning

Inom begreppet djuruppfödning ingår avel, uppfödning och vård av djur som hålls i fångenskap. Djur som lever i fångenskap och tas omhand av människan kallas för husdjur. I vanliga ordalag brukar ordet husdjur dock mestadels förknippas med djur som hundar och katter som bor inne i huset tillsammans med människan av sällskapliga skäl. Dessa husdjur som hålls främst för sällskapets skull brukar även kallas sällskapsdjur.

Skötsel av andra djur än sällskapsdjur har en mängd olika syften. I dagens samhälle är det vanligaste att djur hålls i fångenskap för produktion av livsmedel, päls och andra liknande produkter. Djurhållning bedrivs dock även för andra syften, såsom forskning, naturskydd eller rekreation. När det kommer till de olika typerna av djurhållning skiljer man på begreppen tämjning, där den enskilda individens beteende påverkas, och domesticering, som går ut på att selektivt föda upp en population.

Domesticering och tämjning

En fullständigt domesticerad arts urval styrs helt av människan, vilket även kallas för avel. Det första djuret som människan domesticerade var hunden. Man tror att domesticeringen började med att vargar följde efter grupper av människor för att äta resterna av den mat människorna lämnade efter sig. Människorna kunde dra nytta av detta då vargarna varnade om faror närmade sig. Tämjning däremot definieras av påverkan på enstaka djurs beteende så att de rättar sig efter mänskliga hierarkier.

Köttproduktion och avel

Den idag mest omtalade formen av djuruppfödning är den till köttproduktion. De arter som framför allt föds upp för detta ändamål är nötkreatur, kyckling, får och gris. Enligt statistiken producerades det i Sverige år 2010 cirka 130 000 ton nötkött, 260 000 ton griskött och 120 000 ton kött från fjäderfän. Den stora köttproduktionen har bland annat möjliggjorts genom att man avlat fram djur som är friskare, växer snabbare, behöver mindre foder och har mer kött.

Djurrättsaktivism

Djurrättsaktivism är en politisk aktivism för att värna om djurens rättigheter. Djurrättsaktivism är ett brett begrepp som innefattar både laglig och olaglig aktivism. Inom lagens gränser yttrar sig aktivismen ofta genom demonstrationer och lobbyism medan den olagliga aktivismen, som det ofta talas om, kan yttra sig i olagliga attentat mot mejerier, gårdar, pälsfarmer och laboratorier. Djurrättsaktivister ser det som sin största uppgift att uppmärksamma djurens situation inom olika branscher där ekonomisk tillväxt går före djurens välbefinnande.

About